Foder, fågel eller fisk?

Endast för införande på hemsidan

Det här med foder är inte lätt, och när jag försöker hämta in information så får jag känslan av att åsikterna går isär på samma sätt som när man diskuterar om babyn ska sova på mage eller rygg, om man ska ha bak- eller framhjulsdrift. Det cirkulerar ”sanningar” och skrönor, det är många överens om, samtidigt som man kan hålla stenhårt på sin egen uppfattning som den enda rätta.

Slutsatserna i den här artikeln är de jag tror mest på själv, och giltiga för storvuxna raser av typen Leonberger. Mängder med information hat jag fått från föreläsning av Janet på djursjukhuset i Helsingborg, av veterinärer och genom att läsa böcker och söka information på internet.

Grunderna för näringslära

De energigivande beståndsdelarna är proteiner, fetter och kolhydrater. Vad som också är nödvändigt för liv är vitaminer, mineraler och vatten, fast de inte ger energi i sig så är de nödvändiga för cellernas funktion.

Proteiner behövs för att kroppen ska kunna växa, sköta ämnesomsättningen, arbetar i/med hormoner och enzymer, nödvändiga för blod/plasmaceller och för att kroppen ska kunna bilda antikroppar. Protein är ett samlingsnamn för 23 olika aminosyror, där kroppen själv kan framställa några. De som måste komma utifrån (i kosten) kallas för essentiella aminosyror, där hunden behöver 10 olika, människan 9 och katten 11. Det är bla därför som en katt inte klarar sig på hundfoder. För hunden är de essentiella arginin, fenylalanin, histidin, isoleucin, leucin, lysin, metonin, treonin, tryptofan och valin. Dessa måste finnas i rätt proportioner i fodret, och kombinationer av aminosyror kan komplettera varandra. Allt överskott används som energi och kan inte lagras, tydligen så är ett proteinöverskott det minst farliga. Överskottet påverkar främst lever och njurarna, som får jobba extra hårt. Samtidigt så ger ett proteinfattigt foder en hämning av tillväxten som annars främst styrs av genetiska faktorer, på bekostnad av hundens hälsa och kroppsfunktioner.

Proteinets förmåga att tas upp i kroppen beror förstås på sammansättning och mängd av aminosyror. Det kan kallas för biologiskt värde (BV) och kan sägas vara ett mått på proteinkvaliteten. Riktvärden för BV är; ägg 100%, kyckling 95%, höns- och griskött 90%, oxkött 85% och soja, vete & majsgluten 60-70%. Ju yngre proteinkälla, desto högre BV. För att räkna ut BV för ett foder så måste man veta hur mycket som tas upp i kroppen, hur mycket som avgår via urin och avföring. Smältbarhet är ett procenttal som anger hur mycket i vikt som absorberas i kroppen, dvs om 100 g äts och 20 g kommer ut via avföringen så är smältbarheten 80% Dessutom kommer 10 g ut via urinen, och kvar är då 70 % eller utnyttjandegrad som ett mått på fodrets kvalitet. Slutligen dividera utnyttjandegraden med smältbarheten och ut kommer BV i procent, i detta fall 70/80=87%, som då anger proteinets kvalitet. Ju högre BV desto lättare för kroppen att tillgodogöra sig aminosyrorna, desto mindre mängder restprodukter och mindre påfrestning på matsmältningen.

Fett är kroppens huvudkälla för energi, samtidigt som det transporterar fettlösliga vitaminer och innehåller essentiella fettsyror. Dessutom höjer fett smakligheten. De essentiella fettsyrorna är linolsyra, linolensyra och arakidonsyra. Som bra fettkällor för hund räknas fläsk och kyckling, med lagom sammansättning av mättade, omättade och fleromättade fetter. Nöt har för låg andel fleromättat fett och linolensyra, fisk och soja för låg andel mättade fetter med en väl hög linolensyreandel. Här kan det vara på sin plats att påpeka att livsmedelslagarna tillåter att det finn endast 4 procent av en ingrediens för att den tex ska få heta ”kyckling”, så en detaljstudie av innehållsförteckningen är nödvändig.

Ett överskott av fett lagras som fett i kroppen och ger övervikt och eventuellt pansteatit, lagom mängd i rätt sammansättning ger blank päls och bra hud. De fettceller som bildas (under tex valptiden) behåller hunden till stor del hela livet, och kan göra det svårt att banta ner en vuxen eller äldre hund.

Kolhydrater eller fibrer bidrar till att ge rätt näringsbalans för att de kan tas upp lite långsammare som energikälla. De finns som lösliga kolhydrater, som ombildas till lösliga fettsyror i kroppen. Lösiga kan också ge energi till tarmsystemet och binda giftiga ämnen så de följer med avföringen ut. De olösliga kolhydraterna fyller också sin funktion för att ge volym på fodret och motion för muskulaturen i tarmsystemet. Kolhydrater är den billigaste ingrediensen i ett foder. Ett överskott på kolhydrater ger också övervikt.

Mineraler kallas ofta spårämnen, för de behövs i mycket små kvantiteter för att göra nytta. I ämnesomsättningen är de vitala för transport av näringsämnen och tillverkandet av enzymer. Det är mineraler som ger skelettet stadga. De mineraler som är viktigast för hunden är; svavel, zink, magnesium, jod, molybden, mangan, fosfor, kobolt, järn, natrium, kalcium och koppar. Beroende på i vilken förening mineralet finns i så har kroppen olika svårt att ta upp det.

Balansen av de olika mineralerna är också viktig, ett tillskott av ett enskilt ämne kan tas upp i stället för något annat mineral, och för storvuxna raser är tex kalcium-fosfor-balansen mycket känslig för att undvika urkalkning av skelettet. En andel fosfor balanseras av två andelar kalcium. Tex nötkött innehåller 20 gånger så mycket fosfor som kalcium, lever och inälvsmat är ännu sämre med 40 ggr. Överskott av fosfor kan ge hälta, hormonstörningar och förkalkning av njurarna. Eftersom hundens underben (2 st) har en respektive två tillväxtzoner, så är sneda ben eller utstående tår ett tidigt tecken på obalans mellan kalcium-fosfor.

För lite fosfor stör enzymsystemen, och eftersom fosfor finns med i fler kroppsliga funktioner än något annat mineral så kan symptomen vara många. Kalcium är som känt viktigt för skelettets/ledernas/tändernas styrka, men också för att överföra nervimpulser och bidra till att blodet koagulerar bra. Zink sätter pigment i pälsen på plats, och felaktig halt påverkar bla djurets färg.

Vitaminer hjälper till vid energiproduktionen i kroppen och vid kemsika reaktioner i matsmältningen. De delas upp i vattenlösliga (B och C) samt fettlösliga (A, D, E, K). Ett av kroppens problem är de starkt reaktiva ämnen som både bildas i matsmältningen och som följer med maten ursprungligen, dessa reaktiva ämnen kan rubba och förstöra kroppens funktioner. För att ta hand om och oskadliggöra dessa reaktiva substanser (sk fria radikaler) så behöver kroppen antioxidanter, och några av de viktigaste är vitaminerna C och E. D styr hur kalcium absorberas från tarmen, K styr blodets koagulering, A behövs för ögat och B är vital i ämnesomsättningen.

Vitaminbrist är ovanligt, men kan förekomma när billigt eller hemlagat foder används. Överskott är vanligare, och tex överskott av vitamin A kan ge ledsmärtor och , demineraliserat ben eller samma symptom som en brist skulle ge!

Sammantaget så visar det sig att både balansen mellan fodrets beståndsdelar och kavliteten på dom, är minst lika viktig som mängden. Alla tillskott av en beståndsdel kan påverka balansen och vilken mängd som är vital av någon annan, oavsett om det är protein, fett, kolhydrat, mineral eller vitamin. Tidiga möjliga varningssignaler hos en valp är avföringens mängd och konsistens, pälsens beskaffenhet, allmänhälsan och hur jämnt tillväxten sker

Hundens behov i olika faser

Energibehovet är det man tänker på i första hand, och en enkel tumregel är att multiplicera hundens vikt tre gånger, dvs vikt * vikt * vikt, ta resultatet roten ur två gånger och multiplicera med 552 för att få fram ett normalbehov angivet i kJ/dag.

Jämfört med en ”normal” hund så är behovet tex 40% högre efter en hel dags hårt arbete, 50% högre om hunden vistas i nollgradig temperatur och 200-400% för en diande tik. En tik som blir mager som ett staket efter valpning och diande har alltså inte fått i sig lika mycket energi som gått åt till henne och valparna, och kroppen tar från alla sina resurser för att ge valparna i första hand.

Även för valpar så varierar energibehovet jämfört med en vuxen hund i samma storlek, så att kravet på energi är 200% i början av tillväxten, för att sjunka till 160% i mitten och 125% inför övergången till unghund.

Eftersom balansen mellan ingredienserna är så känslig, så verkar det inte finnas EN sanning om hur mycket en Leonberger behöver, utan rekommendationen är att välja ett foder anpassat för stora hundar (large breeds) i speciellt valputförande upp till 12-14 månader, ett vuxenfoder för stora hundar och vid 6-7 års ålder gå över till ett seniorfoder för att minska risken för ledsmärtor. Hittar man rätt foder så LÅT BLI alla tillskott. Hunden har en femtedel av människans antal smaklökar, och antagligen inte lika stort behov av omväxling som människan heller.

Kaksis historia

Med leveransen så följde det en säck Best in Show valpfoder och en matlista. Fyra gånger om dagen så skulle han ha filmjölk och torrfoder uppblött i vatten. Redan från start så visade han att det inte var en populär meny, filmjölken åt han ibland upp, torrfodret inte ens till hälften. Som omsorgsfull husse så provade jag att blanda filmjölken med torrfodret och hjälper upp frukostaptiten med en rå aggula, och då lyckades han äta 60-80% av vad matlistan rekommenderade. Som 5-månaders så var han riktigt mager och skranglig, och jag börjar blanda ut maten med några matskedar rå nötfärs och några cl grädde för att öka aptiten. Samtidigt så serverade jag inte mer torrfoder, utan höll det på 80% av det rekommenderade. Nu äter han med glädje!

Ett av Kaksis kullsyskon går över på ”finfoder” för att veterinär rekommenderade bytet, med resultat att han fick allvarlig feber och växtvärk i hela kroppen. Här ska minsann inte bytas något foder!

Smolken kommer när vi börjar ytterligare en kurs på brukshundsklubben och får höra ord som ”tjock”, ”slö” och ”borde se en dietist”. Nu pratar dom om valpen, och inte husse! Den här förändringen smög sig på, och fortfarande så tycker jag att han inte är fet. En Leonberger ska ha hull, så länge det är lätt att känna revbenen borde det vara OK.

På de två senaste utställningarna har domarna kommenterat utåtstående framfötter, och jag börjar fundera över hur mycket som är anlag och hur mycket som påverkas av kost.

För att få ner energiintaget så minskas hjälperna med köttfärs till lite då och då, och gradvis går vi över till Best in Show fullkost. Dels för att han börjar bli stor, dels för att samordna så att han och nykomlingen Reha har samma sak i matskålarna.

Rehas historia

När Reha kommer till oss så går det lite för fort för att vi ska komma ihåg att ta med lite av hennes gamla foder. Hon får chockstarta med nytt foder, och det rekommenderas inte. Även hennes mage var under en vecka rätt lös, och delvis berodde det säkert på foderbytet.

Hon har alltid ätit det vi ställt fram, och verkar väldigt enkel i maten. Det svåraste är att bevaka att hon inte ”lånar” av Kaksi, eftersom han tar lite ätpauser och definitivt inte äter lika fort.

Foderjämförelser

Ingredienserna kostar naturligtvis olika mycket, och det finns företag som är duktiga på att balansera maximalt av det billiga för att kunna minimera insatserna av dyrbarare råvaror.

Viktigt att tänka på för alla jämförelser att man räknar på torrsubstans, dvs om fodret innehåller 10% vatten så får man ”rätt” procenttal genom att multiplicera den ätfärdiga analysen med 1,1.

 

Hills Puppy
Large Breed

Best in Show valp

Royal Canin
Giant Baby Dog

Royal Canin Giant Puppy

Royal Canin Giant Junior

Doggy Junior

Royal Canin Giant Adult

Best in Show
Fullkost

Doggy Original stora bitar

Protein (%)

32,0

24,4

33,0

39,6

35,2

27,8

30,8

22,8

23,3

Fett (%)

12,0

15,5

24,2

15,4

17,6

13,3

22,0

10,6

11,1

Kalcium (%)

1,10

1,44

1,10

1,32

1,32

1,33

1,10

1,44

1,22

Fosfor (%)

0,85

1,11

0,93

0,98

1,04

1,00

0,77

1,00

1,00

Användbar
energi
kJ/100 g

1569

1656

1835

1660

1694

1611

1802

1556

1556

Andel torr-
substans (%)

92,5

90,0

91,0

91,0

91,0

90,0

91,0

90,0

90,0

Pris kr/kg torrsubstans

37,40

14,00

 

 

 

 

 

11,04

 


Alla värden är omräknade/angivna på torrsubstans!

Källor: Royal Canin http://rcse3.baseshop.dk/documents/SIZE2004/pdf/giant_analyse.pdf
Best in Show http://www.spannfod.se/bis/bis-foderfakta.pdf
Doggy http://www.doggy.se/
Hills (info från påse)

Åtgärdsprogram

Efter en föreläsning om hunddiet så valde vi att träffa dietisten för att gå igenom fodersituationen. Fosfor-kalkbalansen är helt fel (mest pga köttfärsen) och leder till urkalkning av skelettet, energimängden inte tillräcklig för tillväxten och matsmältningen visar på dålig upptagning av det han får i sig. För Kaksis del så innebar det slut med Best in Show pga för låg protein- och fetthalt, absolut inga tillskott, och gradvis introduktion av Hills Science Plan Large Breed Puppy.

Det syns i analysen att även här är inte fosfor-kalcium nära den ideala heller, 1:2 är i stället 1:1,3. Är fetthalten för låg även här? Andra ”kvalitetsmärken” ligger ännu högre främst på fettsidan. Det kan bero på att man satsar på smak i första hand.

Att sedan varje märke har något man gör extra reklam för (Omega-3, antioxidanter, selen osv) gör inte jämförelsen enklare mellan märkena.

Spänningen är stor om detta ska ha en positiv inverkan på benvinklar, det är redan nu svårt att uttala sig om allmäntillståndet blir ännu bättre. Att smältbarheten är större syns på mängd och konsistens på avföringen.

Reha verkar må väl av det befintliga fodret, men för henne så blir det aktuellt med övergång till något senioranpassat foder inom de närmaste 12 månaderna, så att hon som ca 6-åring får vad vi kan ge för att underlätta åldrandet.

Myter och skrönor

”Vargen äter kött, därför mår hunden bäst av rått kött”

-         Hunden är idag en anpassad allätare i så stor grad att en strikt köttdiet skulle ge svåra bristsjukdomar och problem med matsmältningen.

”Vem som helst kan göra ett bra hundfoder”

-         Utan att ha tillgång till kunskap om den idealiska sammansättningen, utan egen forskning och utan att kunna analysera ingredienserna så kan resultatet inte bli bra! En kemist och biolog med eget labb och tillgång till flera hundkullar för komparativa försök kan säkert hitta ett fungerande recept, jag tänker inte ens försöka.

”En snabbväxande ras mår bra av vuxenfoder som valp, så den inte växer så fort”

-         Ett vuxenfoder kan minska tillväxten tack vare en ren brist på kalcium och energi, men påverkar inte bara storlek utan även immunförsvar och en mängd kroppsliga funktioner i negativ riktning.

”Foder är inte bra utan tillsatser av extra vitaminer/antioxidanter/proteiner osv”

-         Även om tillverkarna är oense om den idealiska mixen, så går riktningen mot foder som är specialiserade på ålder och storlek. En lekman har svårt att se igenom eventuella brister i sammansättningen och komplettera med något som inte riskerar att störa balansen i kroppen mer än den eventuella brist som förelåg i fodret.

”Min hund äter inte så mycket som han ska, det måste vara något fel på honom”

-         Hundens miljö och individuella situation påverkar energiförbrukningen, likaså hur tillverkare rekommenderar sina fodermängder. Vissa tar i ordentligt för att ge stora, kraftiga (feta?) hundar, andra tillverkare försöker påvisa hur länge deras foder räcker med att ange väldigt små mängder.

Lycka till med ditt foderval, troligen känner du din egen hund bäst!